Så det blev en kräftskiva

Till slut!
Lovade ju att fixa en miniatyrskiva men såg till min största fasa att mammas falanger inte hade varit i närheten av de djupfrysta kräftorna som låg och vilade i frysen. Slängde ner hela paketet i vattenfylda diskhon och insåg till min andra fasa att potatisskalaren efter min bakdag fortfarande var på vift (troligtvis djupt ner i soptunnan). Ringde till ma och mumlade "potatisskalare...?" avslutade med att jag hatade detta kök och tryckte sedan hårt på "lägg på" luren med ett kladdigt finger.
Med surmulna ansiktsdrag började jag skala potatis med osthyvlaren efter att jag försökt skrubba dom med en diskborste.
På något sätt fick jag ihop en ljummen potatissallad med ugnsbakade grönsaker, knubbiga kräftbröd, persiljesmör och dilldoftande kräftor. Visserligen med städhjälp och viss handikappsassistans från mammas håll men det är, ja, imponerande. OCH det var gott.